A0007A Ergonomi

Ergonomifrågor

A0007A

1.          Vilka uppgifter har slemhinnorna i luftvägarna?

De fuktar inandningsluften och rensar föroreningar från att nå ner i lungorna.

Via slemhinnorna sker även en transport av gaser till blodomloppet. Den största transporten av gaser mellan blodomloppet och luften sker längst ner i lungorna, i lungornas alveoler.

2.         Inandning kan ske via näsan respektive via munnen. Vilka för- respektive nackdelar finns

a)      att andas genom näsan:

Luften rensas och värms upp bättre vilket är viktigt för immunförsvaret. Man kan andas med munnen stängd – fördel då man äter.

Luften tar dock längre tid på sig att färdas ut och in genom kroppen vid andetag genom näsan. Detta leder till en prestationssänkning vid tyngre arbete och kan leda till att ingen ny luft hinner nå lungorna som ska omsättas till användbar energi.

b)      att andas genom munnen

Skapar bättre ventilation vilket är ett måste vid tyngre arbete. Luften rensas inte lika bra från skadliga partiklar och värms inte heller upp lika lätt.

3.         Luftvägarna innehåller flimmerhår. Vad händer med dessa när vi röker och vilken praktisk effekt har detta?

Flimmerhåren skadas av röken och de tjärpartiklar som man andas vid rökning.

När dessa skadas försämras deras funktion som är att transportera ut oönskade föroreningar. Följden är att oönskade föroreningar går ner i lungorna vilket medför att slemhinnorna ökar slemproduktionen irriterar luftvägarna.

4.         Vilken funktion har alveolerna (lungblåsorna)?

I alveolerna tar blodet genom diffusion upp syre ur luften och lämnar ifrån sig koldioxid. Det är i alveolerna som det huvudsakliga gasutbytet sker mellan kapillärer (små, tunna blodkärl) och luften i lungorna.

5.         Förklara vad som menas med spirometri samt när detta kan vara aktuellt att göra.

Spirometri innebär att man gör en bedömning av utandningsluften. Detta kan användas för att eventuellt identifiera sjukdomar, såsom astma och kol.

6.         Hur hög är tidalvolymen i vila?

Tidalvolym är den volymen som man andas in eller ut vid ett vanligt andetag. I vila är tidalvolymen ca 500 ml. (dock är det individuellt skulle jag säga).

7.         Vilken muskel är vår viktigaste inandningsmuskel?

Diafragman, bukandningen.

8.         Förklara den fysiologiska anledningen till att det är farligt att ha för lång snorkel när du badar.

    Det blir för stor andel ”dead space” vilket betyder att koldioxid man andas ut inte transporteras bort och du upprepande får i dig den igen. Detta kan leda till att du slutligen får i dig för lite syre och därför kan svimma.

För att förhindra detta ska tidalvolymen vara större än volymen i snorkeln.

9.         Förklara översiktligt systemkretsloppet och lungkretsloppet

           Det är blodkärlen som delas in i dessa två kretslopp:

·         Lungkretsloppet:

Avser de kärl som syresätter blodet i lungorna.

·         Systemkretsloppet:

Går ut i hela kroppen och delas in i en artär- och ven-sida med mellanliggande kapillärer. Kapillärbädden utgörs av alla de små tunna blodkärl där utbyte av ämnen mellan kärl och omgivande vävnad kan ske.

10.      Blodet innehåller röda blodkroppar, vita blodkroppar och plasma. Var i blodet finns hemoglobinet?

         Hemoglobinet finns i de röda blodkropparna.

11.      Vilken funktion har hemoglobinet?

Att transportera syret ut i blodomloppet för att syresätta alla muskler och organ som behöver syre för att fungera.

12.      Ge en kort fysiologisk och teoretisk förklaring till att en uthållighetsidrottare vill ha ett högt hemoglobinvärde.

        Hemoglobin transporterar syre till musklerna. Högre koncentration av hemoglobin ger mer syre till musklerna. Om musklerna får mer syre så kan man flytta mjölksyregränsen och orka mer.

     

13.      Reglering av hjärtats sammandragningar sker via två centrum för elektrisk aktivitet. Vilka är dessa hos ett friskt hjärta?

Sinusknutan och AV-knutan.

14.      Varför stiger hjärtfrekvensen om du blir rädd?

Kroppen gör sig beredd för flykt/strid och pumpar därför syre till musklerna så att de ska kunna arbeta snabbt och effektivt.

15.      Anger två orsaker till att vilopulsen sjunker när du förbättrar din kondition.

Vid konditionsträning ökar hjärtats slagvolym. Dvs ökar blodflödet vid varje hjärtslag och hjärtat behöver då inte slå lika många gånger för att utföra samma arbete. Blodcirkulationen blir då mer effektivt utan att påfresta hjärtat.

Är man konditionstränad är aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet högre vilket påverkar sinusknutan genom att vi får lägre puls.

16.      Anders är 48 år, hur hög teoretisk maxpuls har han. Visa hur du räknar.

220-ålder=220-48=172 bpm.

17.      Vad menas med hjärtats minutvolym och hur beräknas detta?

Den volym blod som hjärtat kan pumpa ut per minut. Hjärtfrekvensen gånger slagvolymen.

18.      Anna och Karin har lika högt maximalt syreupptag mätt i ml/min, deras syreupptag är 3000ml/min. Anna väger 50 kg och Karin väger 100 kg. Vad får detta för konsekvenser på deras testvärde samt vilken blir den praktiska skillnaden när de är ute och joggar i skogen.

         Karin kommer att behöva mer syre än Anna eftersom hon väger mer. Detta innebär att Karin inte kan hålla samma hastighet när dom springer i och med att dom har samma förmåga att transportera syre till musklerna.

19.      Vi vilken ålder är syreupptaget(konditionen) som högst hos människan?

I 20-25-årsåldern (inviduellt eftersom en person som varit inaktiv i 20-årsåldern med tränar i 40-årsåldern på så sätt kan ha högre syreupptag då).

20.      Vilka skillnader finns(i genomsnitt) mellan mäns och kvinnors muskelstyrka?

         Kvinnor har ca 70-80% av männens maximala syreupptagningsförmåga.

Kvinnor har ca 50-80 % av männens maximala muskelstyrka.

Kvinnor har mer långsamma muskelfibrer och är då alltså mer uthålliga jämfört med män som har mer snabba muskelfibrer vilket gör att de är mer explosiva.

21.      Vilken effekt har konditionsträning på

a) Kapillärer

Ökar förekomsten av kapillärer.

b)Mitokondrier

         Ökar antalet mitokondrier.

22.      Nämn 2 fysiologiska orsaker till att vi blir trötta i musklerna när vi utför ett fysiskt arbete

1.    Mjölksyrebildning

2.      En extrem form av muskulär trötthet uppkommer när muskelns lager av glykogen är uttömda

23.      Diskutera fördelar och nackdelar med BMI (Body Mass Index)

          BMI är ett bra riktmått för de allra flesta, men den har en nackdel: den tar inte hänsyn till om massan består av muskler eller av fett. Så om du t.ex. har väldigt mycket muskler, som väger tungt, och räknar ut ditt BMI, så kommer det troligen visa att du är “överviktig” - trots att du i själva verket inte alls är det.

24.      Nämn 4 faktorer som påverkar den fysiska arbetsprestationen

1.      Kondition

2.      Kön

3.      Kroppsmått

4.      Ålder

25.      Det finns generella rekommendationer hur hög procent av sin maximala kapacitet man maximalt i genomsnitt får nyttja under en arbetsdag. Hur ser dessa rekommendationer ut för:

a)      Kondition

35% av sin maximala syreupptagningsförmåga.

b)      Muskelstyrka

Repetitivt lyftande ska ej överstiga 20% av individens maximala muskelstyrka.

26.      Hur fysiskt aktiv bör du ur hälsosynpunkt vara (enligt rekommendation från FYSS)?

Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas utföra sammanlagt minst 150 minuter medelintensiv träning veckan. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka.

Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan och bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Fysisk aktivitet kan innefatta allt från trädgårdsarbete, friluftsliv till idrott.

27.      Vad är det man mäter när man undersöker det arteriella blodtrycket?

Trycket i artärerna i hjärtats vilofas och arbetsfas.

Mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg.

28.      Hur högt är ett normalt arteriell blodtryck?

Diastoliskt blodtryck 60-83 mm Hg.

Systoliskt blodtryck 120-150 mm Hg.

29.      Diskutera varför det är viktigt med ett högt maximalt syreupptag om du har ett fysiskt tungt arbete.

För att kunna syresätta musklerna och organen ordentligt så att man inte får skador och för att orka med arbetet.

30.      Förklara sambandet mellan syreupptag och belastning.

Ju mer vi belastar musklerna desto högre syreupptag krävs för att syresätta musklerna så man inte får t.ex. mjölksyra.

31.      Ange en yrkesgrupp där ett högt maximalt syreupptag kan vara viktigt

        Brandmän.

32.      Ange fyra faktorer som påverkar en människas maximala syreupptag. Ange också vilken som är den viktigaste.

1.      Minutvolym: hjärtans förmåga att pumpa ut blod (viktigast). Förbättras genom konditionsträning

2.      Kärlens förmåga att sprida blodet.

3.      Antalet mitokondrier i muskelcellerna.

4.      Blodvärdet (hemoglobinvärdet i blodet)

33.      Vad betyder arteriovenösa syredifferensen?

Det är skillnaden i syreupptag mellan artärer och vener.

34.      Varför kan ett högt blodvärde öka en persons maximala syreupptag?

Blodvärde är koncentrationen av hemoglobin. Hemoglobin transporterar syre. Ett högt blodvärde betyder alltså att mer syre transporteras fortare vilket ger en högre syreupptagningsförmåga.

35.      Från vilka energikällor får vi energi?

         Maten vi äter är uppdelade i 3 makronutrienter.

·         kolhydrater

·         fett

·         protein

Kolhydrater är i regel den största energikällan hos många eftersom musklerna använder det som bränsle när det lagras som glykogen i musklerna.

36.      Lagringsformen för kolhydrater heter glykogen. Var i kroppen kan vi lagra fett och glykogen? Vad är skillnaden mellan att använda fett respektive kolhydrater som bränsle om du är ute och springer?

Glykogen lagras huvudsakligen i levern och i muskler medan fett lagras under huden. Hos kvinnor sätter sig fettet främst på lår och sätesregionen och hos män sätter det sig på buken. Kvinnor har större fettlager än män.

Aerob förbränning:
Frigöring och förbränning är en aerob och  långsammare process än glykogenförbränning. För att kunna förbränna fett när vi konditionstränar måste då man öva upp den processen.

Anaerob förbränning:

För att förbränna kolhydrater vid träning finns det inget krav på syretillförsel til skillnad från fettförbränning. Kolhydrater (och protein) kan alltså förbrännas vid anaerob träning men det kan ej fett.

Kan vara en anaerob process. Krävs syre för att inte bilda mjölksyra.

37.      Vilka skillnader finns generellt avseende fysisk kapacitet mellan kvinnor och män?

Män är generellt sett starkare än kvinnor, då de har större muskelmassa. De har även högre

maximal syreupptagningsförmåga.

38.      Vilka två stora huvudgrupper består nervsystemet av?

Centrala nervsystemet och perifera nervsystemet.

39.      Vår kropp har tre olika former av muskelvävnad, vilka är dessa tre?

Glattmuskulaturen, hjärtmuskulaturen & skelettmuskulaturen.

40.      Lårmuskulaturen, framför allt framsida lår, är flera olika muskler men gemensamt för alla dessa är att de består av 3 olika sorters muskelfibrer. Vad heter dessa tre och vad har de för funktion?

·         Typ 1: Långsamma och uthålliga.

·         Typ 2a: Snabba och starka.

·         Typ 2x: Explosiva

41.      Ange de tre olika celltyperna som finns i benvävnaden.

·         Osteoblaster

·         Osteocyter

·         Osteoklaster

(osteo=ben)

42.      Ange funktionen för var och en av dessa celltyper.

·         Osteoblaster bygger upp skelett.

·         Osteocyter underhåller skelettet.

·         Osteoklaster bryter ner skelettet.

43.      Ange var i kroppen vi kan finna dessa leder.

a)      Kulled

Höft eller axel

b)      Sadelled

Tumme

44.      Vad beror ökad muskelmassa och ökad styrka först och främst på?

Det beror på en ökning av muskelfibrernas innehåll av myofilament och cytoplasma, samt ökning av antalet muskelfibrer.

45.      Vad är det som gör att vår skelettmuskulatur är tvärstrimmig?

        Z-band som skiljer sarkomererna i muskeln åt.

46.      Vad innebär egentligen "konstansproblemet" när man diskuterar perception?

    Det innebär att vi vet att ett objekts storlek är konstant även om vi ser det från olika avstånd.

47.      Beskriv två olika yttre ledtrådar för perception av djup.

·         Rörelseparallax:

Hur saker förflyttas i förhållande till en själv.

·         Konvergens:

”Ihopdragning”. T.ex. så ser en väg smalare ut på längre håll.

48.      Utgå från ett eget konkret exempel och beskriv hur datadrivna (bottom-up) och teoridrivna (top-down) processer samverkar vid mönsterigenkänning.

·         Datadriven ”Bottom-up” process:

Utgår från t.ex. hur ett gränssnitt är avseende på färg och form.

·         Teoridriven ”Top-down” process

Utgår från hur gränssnitt kan användas.

Egna tolkningar, igenkänningsfaktorer, etc.

49.      Vilka faktorer styr hur enkelt eller svårt det är att utföra parallella uppgifter så kallad delad uppmärksamhet? Förklara kort.

·         Resurskrav:

Hur stora mentala resurser som krävs för att utföra den primära uppgiften. Krävs det mycket resurser finns det lite resurser över för att klara av en parallell uppgift.

·         Resurslikhet:

Om uppgifterna kräver aktivering av samma typ av sinnesrespons är det svårare att hantera två saker samtidigt, t.ex. att titta på två olika saker åt olika håll samtidigt. Är det däremot olika delar av sinnet som krävs, ex. köra bil och prata med den som sitter bredvid, går det oftast bra. Desto större likhet det finns mellan två uppgifter, desto svårare blir dem att hålla isär.

·         Växling mellan uppgifter:

Om man smidigt och effektivt kan växla mellan vilken som är den primära och sekundära uppgiften kan ett fullgott resultat uppnås och uppgifterna utförs helt eller delvis parallellt.

50.      Vilka arbetsuppgifter ställer typiskt krav på delad uppmärksamhet?

Bilkörning

51.      Ge två egna, konkreta exempel på psykofysiska frågeställningar.

·         Hur högt ett ljud ska vara för att vi ska kunna uppfatta det.

·         Hur stor skillnad är det mellan två olika toner för att vi ska kunna märka skillnad.

52.      Hur kan illusioner förklaras? (Exempel på förklaringar).

Illusioner uppstår då en iakttagare fyller i mer av varseblivningen än vad det finns underlag för. Detta kan uppstå när det saknas ledtrådar eller då ledtrådarna är motsägande, samt när man gör felaktiga antaganden som bygger på tidigare erfarenheter.

53.      Vad innebär begreppet arbetsanalys

         Det är ett arbetssätt som används för att beskriva och utvärdera människa-teknik-system samt människa-människa interaktion.

54.      Vad menas med ett systems/en produkts livscykel? Vilka steg ingår?

    Beskriver alla de stadier som passeras från första idé till slutlig återvinning.

1.     Behovsidentifiering

2.     Naturresurser

3.     Utformning

4.     Konstruktion

5.     Produktion

6.     Distribution

7.     Användning

8.     Urdriftstagning/destruktion

9.     Deponering/återvinning

55.      Varför är det bra att genomföra en arbetsanalys?

         För att öka säkerheten, produktiviteten och tillgängligheten i ett system.

56.     Beskriv ett par metoder för att beskriva en uppgift.

·         HTA (hierarkisk uppgiftsanalys):

Skapar en schematisk översikt över vilka operationer som behöver utföras och vilka förhållanden som måste råda.

·         Sambands- eller länkanalys:

Beskriver grafiskt hur en uppgift ska utföras i olika steg.

57.      Ge exempel på sex tillämpningar av arbetsanalys

1.     Fördelning av funktioner.

2.     Personspecifikation.

3.     Arbetsorganisation.

4.     Kompetenskontroll.

5.     Utformning av arbetsuppgifter och gränssnitt.

6.     Säkerhet i arbetet.

58.      Vilka är fördelarna med att utforma arbetsplatser, miljö och utrustning för så många som möjligt?

En dålig anpassning kan påverka hälsa, välbefinnande och säkerhet negativt.

Om många som möjligt kan använda arbetsplatsen är det kostnadseffektivt.

59.      Vad är antropometri och vad används den till?

         Antropometri: läran om människans kroppsmått.

Ofta finns mått och proportioner rekommenderade, så kallade antropometrisk data, som används mycket vid utformning av arbetsplatser.

60.      Man skiljer mellan statisk och dynamisk antropometri. Vad innebär det?

Statisk antropometri: Där kroppen mäts och beskrivs i fasta positioner.

T.ex. stående och sittande ställningar.

Dynamisk antropometri: mått i arbete

T.ex. kroppsbredd, kryphöjd och längd vid knästående.

61.      Ange några karakteristiska fysiska könsskillnader som man måste beakta vid utformningsarbete.

         Mannen är generellt sett större än kvinnan.

T.ex. längd ståendes och sittandes, bredare och djupare.

62.      Vilken information krävs vid design av utrustning och arbetsplatser?

• Design för de största individerna

Man utgår ofta från den 95e percentilen. D.v.s. de största inom den 95:e percentilen blir bestämmande.

• Design för de minsta individerna

Samma som ovan. De minsta individerna inom den 95:e percentilen blir bestämmande.

• Design för alla.

Användargruppen är ofta bred vilket ökar behovet av justerbarhet. Man utgår ifrån att individerna från den 5:e till 95:e percentilen ska kunna justera designen.

• Design för medelindividen.

Av ekonomiska och praktiska skäl kan man inte alltid designa för alla. I dessa fall utformar man till den tänkta populationens medel- eller medianvärden.

• Design för funktionshinder och speciella populationer.

I möjligaste mån försöker ofta ta hänsyn till individer med olika funktionshinder och andra speciella populationer vid utformning.

63.      Vilka är huvudmålen för praktisk antropometri?

Uppnå optimal arbetsställning

Höja arbetseffektiviteten

Förbättra säkerhet och komfort

64.      Vilka sätt ur antropometrisk synpunkt finns det för utformning av produkter och arbetsplatser för att klara variabiliteten hos en population?

1.    Design för extremindividen (100 percentilen)

2.    Design för medelindividen

3.    Design för 5-95 percentilen (reglerbarhet)

4.    Design med avseende på funktionshinder/funktionsnedsättning

65.      Vilka egenskaper hos människan måste beaktas vid utformning av en arbetsplats/utformning av arbete?

• Kroppställningar/kroppsmått:

Antopometrisk data.

• Styrka:

Oftast mer beroende av vilken arbetsställning som arbetaren har än ren muskelstyrka

• Huvudets ställning och synkrav:

Huvudet och nackens position bestäms ofta av arbetets synkrav.

66.      Ge några exempel på mänskliga egenskaper som förändras med åldern. Förklara!

·         Människan blir mindre till längden.

·         Muskelmassan minskar p.g.a. förlust av muskelfiber.

·         Synen blir sämre.

·         Förmågan att höra högfrekventa ljud minskar.

67.      Vad menas med begreppet metod?

Planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå ett visst resultat.

68.      Vad menas med validitet resp. reliabilitet?

Validitet:

Graden av validitet hos en metod har att göra med hur väl mätningar och bedömningar överensstämmer med det sanna värdet.

Reliabilitet:

Graden av reliabilitet hos en mätmetod är hur väl upprepade mätningar av samma objekt överensstämmer med varandra.

69.      Till vilka ändamål är det bra att använda olika metoder?

         För att underlätta arbetet då någonting ska utvecklas eller undersökas och utnyttjas. För att säkerställa kvaliteten i arbetet, undvika slentrian och dokumentera kunskap.

70.      Metoder kan karakteriseras genom sina egenskaper. Vad menas med

a)      Empiriska och analytiska egenskaper

Empiriska: Utförs i verkliga system.

Analytiska: Teoretiska analyser med individer som redan har kunskap (experter).

b)      Objektiva och subjektiva egenskaper

Objektivt insamlad data:

Ex. hur många gånger en person hoppar in och ut ur en truck under ett arbetspass.

Subjektiv data:

En uppskattning av användaren själv.

c)      Kvantitativa och kvalitativa egenskaper

Kvantitativa:

Presenteras ofta i direkta siffror.

Kvalitativa:

Avser beskrivningar av omvärlden och sammanhang i form av ord och bilder. Inga analytiska resultat och exakta siffror presenteras.

d)      Participativa egenskaper

Studier där användare styr undersökningen.

Ex. utformning av användarmanualer.

71.      Redogör för minst fyra huvudtyper av datainsamlingsmetoder och deras karaktär. För och nackdelar.

       

• Observation

         Fördelar:

Bra för att utveckla domänkunskap och förståelse för ett visst område. Verkligt beteende under normala förutsättningar kan studeras utan störningar.

        Nackdelar:

Ger inte kunskap om bakomliggande orsaker till ett visst beteende. Ger inte heller någon kognitiv information om tanken bakom en handling.

• Intervju

         Fördelar:

Kan användas i många olika situationer. Flexibel eftersom följdfrågor kan ställas.

         Nackdelar:

Intervjueffekt: den intervjuade svarar för att tillfredsställa intervjuaren. Kan bli subjektivt.

• Enkät

         Fördelar:

Lätt att sammanställa för att få statistik, lätt för den som svarar, känner ingen press.

         Nackdelar:

Stor risk för misstolkning av frågorna. Måste ha svar på minst 50%.

• Fokusgrupp

         Fördelar:

Lös struktur som ger annan typ av information. Resurssparande jämfört med intervjuer.

         Nackdelar:

Dominanta deltagare kan ta över och på så sätt tona ned/påverka övriga deltagares åsikter. Tidigare erfarenheter kan påverka åsikter.

72.      Vad menas med en fokusgrupp?

Diskussionsgrupp med 6-10 personer samt en moderator. Diskuterar ett antal förutbestämda frågor men med en lös struktur.

73.      Vad är en användarprofil och hur kan man dela in olika användare?

         En användarprofil beskriver vem som ska använda en produkt.

• Primäranvändare:

En person som använder en produkt för dess främsta syfte.

• Sekundär användare:

En person som använder en produkt, men inte för dess främsta syfte.

• Sidanvändare:

En person som påverkas av produkten utan att vara primär eller sekundär användare.

• Medanvändare:

En person som arbetar eller samarbetar med en primär eller sekundär användare utan att direkt interagera med produkten.

74.      Vad menas med ett fiskbensdiagram? Hur använder man det?

Det är ett grafiskt verktyg som används identifiera orsakerna till ett problem.

Exempelvis kvalitetsproblem och användarproblem.

75.      Det finns olika typer av Borg-skalor för bedömning av belastning. Vilka är de och vad är skillnaden mellan dom?

         Det finns två olika borgskalor som beskrivs i boken:

·         REP-skalan:

Användaren anger grad av ansträngning mellan siffrorna 6-20. Alla “stadier” har även ett verbalt uttryck för hur tungt arbetet känns. Om man multiplicerar det givna värdet med 10 får man även ut den ungefärliga hjärtfrekvensen.

·         CR-10-skalan

Går från 0-10 och mäter upplevd förnimmelse.

76.      Vad menas med en kroppskarta?

En kroppskarta används för en subjektiv bedömning av var i kroppen förnimmelse känns.

77.      Vad är skillnaden mellan OWAS, RULA och REBA?

OWAS:

Mäter främst helkroppsbelastning vid tunga lyft.

RULA:

Mäter endast överkroppen-

REBA:

Mäter hela kroppen.

78.      Hur väljer man ut kroppsställningar vid analys med RULA och REBA?

Man kontrollerar de kroppsdelar som finns med på checklistan.

79.      Vad är PLIBEL? Beskriv.

En analysmetod med flertalet frågor gällande arbetsmiljö samt belastning för att identifiera problem som kan medföra skador vid arbete. Ett speciellt schema används där man fyller i framtagna värden. Dessa leder till ett slutgiltigt värde som anger hur bra eller dålig arbetsmiljön är.

  

80.      Vad kan man simulera med datormaskiner?

         Man kan simulera en människas rörelser vid arbete för att identifiera eventuella problem.

81.      Redogör för några faktorer som bör beaktas vid utformning av handhållna verktyg?

1.    Storlek

2.    Form

3.    Vikt

4.    Kraftöverföring

5.    Friktion

6.    Arbetsställning

7.    Vibrationsöverföring

8.    Yttryck

82.      Vad innebär begreppet participation?

Delaktighet. Att anställda deltar i ett förändringsarbete.

83.      Ange några motiv till varför ett participativt förhållningssätt är bra vid utvecklingsarbete.

1.    De blir mer engagerade i förändringarna

2.    Bättre information som leder till bättre lösningar

3.    Samlade idéer

4.    Använda människan som resurs

84.      Finns det några nackdelar/problem med ett participativt förhållningssätt?

Nackdelar är att den kräver mycket resurser i form av tid eftersom användare är otränade utförare. Användare kan också vara fast i gammalt tankesätt vilket begränsar nytänkande, speciellt vid utvecklingsarbete.

85.      Redogör för dom allmänna principerna vid arbetsplatsutformning (de tio buden).

1. Arbetaren ska kunna ha en upprätt och framåtriktad position.

2. Obalanserad hållning och muskelaktivitet ska undvikas för att stödja ben och överarmar.

Precisionsarbete kräver stöd för armar.

3. Vid synkrävande arbete: de viktiga delarna i arbetet ska vara synliga då huvudet är upprätt eller lätt framåtböjt.

4. Arbetaren ska kunna inta olika ställningar utan att det påverkar arbetet.

5. Arbetaren ska om möjligt välja mellan sittande och stående. Vid sittande ska det finnas ryggstöd.

6. Jämn viktfördelning på båda fötterna.

7. Inte konstant arbete ovanför hjärtnivå.

8. Lederna ska hållas i dess medelpunkt vid arbete.

9. När muskelkraft krävs ska det utföras av de största muskelgrupperna.

10. När upprepad kraft krävs ska det finnas möjlighet att använda armar eller ben utan att förändra utrustningen.

   

86.      Redogör för principerna vid utformning av en kravspecifikation.

Kravspecifikationen definierar vad produkten/systemet ska uträtta. Detta innefattar:

1.    Ergonomiska krav

2.    Ekonomiska krav

3.    Funktionskrav

4.    Kvalitetskrav

5.    Estetiska krav

6.    Produktionskrav (gäller system).

   

87.      Beskriv hur ett bra idéarbete kan genomföras
Ett bra idéarbete innefattar brainstorming. Ett grupparbete där flera deltagare tillåts komma på idéer utan att bli kritiserad. Efter det görs utvärderingar av idéerna där flera av dem kombineras till en slutlig idé.

88.      Vad innebär det att man funktionsklassar och ställer upp funktionssamband på ett arbete?

Man tar reda på vad som skall uppnås och vilka delar som ingår, samt hur dessa samverkar med varandra.

   

89.      Vilka är de allmänna kriterierna för en god arbetsställning?

1.    Variation.

2.    Lämpligt stöd för ryggen vid sittning.

3.    Överarmar bör vara intill kroppen.

4.    Inget konstant arbete över axelhöjd under lång period.

5.    Undvikning av framåtlutad kropp och huvud.

6.    Undvikning av högt tryck på känslig vävnad när stöd används.

7.    Inga leder i ytterläge under en lång tid.

8.    Inga vridna och asymmetriska ställningar.

9.    Vid stor muskelkraft ska musklerna befinna sig i position för maximal kraft

   

90.      Redogör för fördelar resp. nackdelar med

a)    sittande arbetsställning

Fördelar:

Mindre belastning för ben och fötter.

Bättre venöst återflöde.

Mindre energikrävande

Nackdelar:

Kan leda till ryggbesvär.

Mindre kraftförmåga.

b)      stående arbetsställning

Fördelar:

Mer kraftförmåga.

Nackdelar:

Mer belastning för ben och fötter.

Mer energikrävande.
Svårare att utföra pedalarbete.

91.      Vad krävs för en bra

a)      sittande arbetsställning

1.      Ryggstöd som följer ryggens form.

2.      Sitsen ska inte vara lägre eller djupare än nödvändigt.

3.      Ryggstödet ska finnas till för vila

4.      Stolen ska inte vara i vägen vid arbete

5.      Stolen ska ha stor möjlighet till olika sittställningar.

6.      Regleringen av stolen ska vara lättförståelig.

b)      stående arbetsställning

1.      Arbetshöjden ska inte vara för hög eller låg då nacke och rygg kan belastas mycket.

2.      En stabil fotställning

3.      Lyft ska utföras med böjda knän och utan vridning i kroppen eller ryggböjning.

   

92.      Beskriv problemlösningsprocessen kortfattat

1.      Identifiera ergonomiska problem

2.      Definiera arbetskraven

3.      Vilka risker finns för varje berörd kroppsdel?

4.      Analys: varför finns riskerna?

5.      Strategi för att angripa orsaken till problemen

6.      Välj den mest kostnadseffektiva lösningen som reducerar ergonomiska problemen

93.      Vilka är fördelarna med att utforma arbete, arbetsplatser, utrustning och miljö för så många som möjligt?

För att de ska kunna användas av så många som möjligt vilket också gör det mer kostnadseffektivt.

   

94.      Vilka egenskaper hos människan används vid arbete.

1.    Räckvidd

2.    Styrka

3.    Perception

4.    Tänkande

5.    Minne

6.    Kondition

7.      Uthållighet.

95.      Vid utformning av utrustning skall man ta hänsyn till ett antal aspekter. Vilka är de och vad innebär de?

·         Allmänna beteenden:

Fysisk kapacitet, miljö & säkerhet.

·         Underhållet:

Moduluppbyggt, utytbara delar, tydlig märkning

·         Design av displayer:

Bra användargränssnitt

96.      Beskriv några viktiga principer vid utformning av handhållna verktyg med avseende på

a)      Storlek, form

Storleken ska vara lagom och formen ska vara anpassad för användaren, men inte för mycket då användningsområdet då kan begränsas.

b)      Vikt

Bra fördelning av massa, tyngdpunkt nära handled.

c)      Kraftöverföring och friktion

Hög friktion samt hårdhet i handtaget.

d)      Arbetsställning

Ej böjd och/eller vriden rygg.

Ej extremahandvinklar=naturlig handställning.

e)      Vibrationsöverföring

Minska vibrationsöverföringen men undvika sladdrigt material för att behålla kontrollen.

f)       Uttryck

Skarpa kanter och rillor får inte förekomma på ytor i kontakt med handen, för att inte strypa blodcirkulationen vid för högt tryck.

g)      Skänkelverktyg

Avståndet mellan skänklarna får inte bli för långt eftersom det ger lägre kraftöverföring.

97.      Beskriv några viktiga principer vid utformning av

a)      förararbetsplatser
Manövreringsverktygen ska ha en bra placering i förhålande till stolen. Stolen ska uppmuntra föraren goda sittställningar och ska kunna justeras.

De viktigaste reglagen ska placeras på ett räckviddsavstånd som är bekvämt. De sekundära reglagen ska placeras så de kan användas av en liten förare.

b)      kontors och datorarbetsplatser

Man ska kunna justera stolar och bord. Det ska finnas möjlighet till stående arbete.

Bildskärmar ska kunna justeras åt alla håll.

c)      arbetsplatser för funktionshindrade

Personligt anpassade hjälpmedel. Olika stöd för kroppen, enkla lösningar, kan göra stor skillnad.

98.      Ge exempel på när det är bra att använda:

a)      Taktil/haptisk information

När de andra sinnena är överbelastade.

b)      Auditiv information

För att fånga uppmärksamhet, ex. larm.

c)      Visuell information

Mycket effektivt för att upptäcka exempelvis rörelse.

99.      Vad menas med begreppet ljusmiljö?

Ljusförhållandena i en omgivning:

·         Hur mycket ljus som träffar olika objekt

·         Hur mycket som absorberas/reflekteras

·         Olika ljusspektra.

100.   Vad innefattar begreppet synergonomi?

Synbehov vid olika arbetssituationer.

101.   Bländning är ett vanligt problem som uppkommer då ljus träffar ögat, ange några vanliga orsaker till bländning?

Bländning förekommer i fyra olika former:

1. Direktbländning: sker när en ljuskälla träffar ögat direkt.
2. Indirekt bländning: när ljus reflekteras i blanka material.
3. Kontrastbländning: när bländning sker till följd av stora kontraster.
4. Adaptionsbländning: när snabba växlingar mellan ljus och mörker sker.

102.   Vad menas med ackommodation?

Ögats förmåga att ändra fokalvidden så att vi på olika avstånd kan få en skarp bild av ett föremål.

103.   Inom belysningsläran används speciella fotometriska storheter för att beskriva de strålningseffekter som avges från ljuskällor, som träffar ytor och som reflekteras till människans ögon. Vilka är dessa fotometriska storheter, förklara.

·         Ljusstyrkan: Effekt/rymdvinkelenhet. Viktad efter ögats känslighet.

·         Ljusflödet: Totala effekten viktad efter ögats känslighet. Mäts i lumen.

·         Belysningsstyrkan: Anger hur väl belyst en yta är. Mäts i lux.

·         Luminansen: Ljusstyrka per areaenhet. Mäts i cd/m^2.

104.   Vilka olika huvudgrupper delas ljuskällor in i?

Glödlampor och urladdningslampor (t.ex. lysrör)

105.   Vilken uppgift har belysningsarmaturen?

Riktar och fördelar ljuset. Utformat så att bländning undviks.

106.   Ange vilka riktlinjer det finns för bedömning och utformning av synergonomiska förhållanden på en arbetsplats gällande:

a)    Luminans

Ska följa 5:3:1-förhållander: infält, omfält och yttre synfält.

b)      Undvikande av bländning

Vinkeln mellan synriktning och riktning till ljuskälla bör överstiga 45˚ för att undvika direktbländning.

Åtgärda indirekt bländning genom att ha mindre reflekterande material.

Undvika stora luminansskillnader i synfältet.

Undvika snabba växlingar mellan ljus och mörker.

c)      Färgsättning

Färgåtergivningsegenskaper efter behov. Ta hänsyn till färgblindhet.

d)    Synavstånd

Anpassat till individens ackommodation och upplösningsförmåga.

Detaljseende ska befinnas mitt i synfältet.

e)      Synobjektets kontrast

De objekt som ska urskiljas mot en bakgrund ska ha hög luminans- eller färgkontrast.

f)       Underhåll

En lokal bör från början utformas för att förenkla rengöring, lampbyten och annat underhåll så dessa ska kunna utföras regelbundet.

g)      Dagsljus

Det finns krav på att dagsljus måste förekomma på arbetsplatser. Undvika bländning.

h)      Utformning för synskadade

Det finns generella råd för synskadade:

·         Högre belysningsstyrka än för normalseende.

·         Sträva efter mjuka skuggor.

·         Punktbelysning bör användas för att markera särskilda funktioner.

·         Bländning måste minimeras pga. ljuskänslighet.

·         Viktiga ytor i rummet måste kunna särskiljas, ex. genom hög kontrast mellan golv och väggar.

i)        Arbeten med särskilda synkrav

För exempelvis målare krävs god färgåtergivning.

För andra krävs fullgod synkorrigering och ibland speciella skärmglasögon. Bildskärmar ska vara av god kvalitet.

107.   Valet av en belysningsanläggnings komponenter kan återverka på andra arbetsmiljöfaktorer och på den yttre miljön, medan andra miljöfaktorer kan påverka belysningssituationen. På vilka olika sätt?

Exempelvis kan luftföroreningar och damm påverka den upplevda ljusstyrkan i ett rum eftersom det försämrar ljusspridning och positiva reflektioner. Ljuskällor avger även värme vilket ställer krav på en bra ventilation.

Dålig belysning ger upphov till dåliga arbetsställningar.

108.   Genom vilka olika sätt sker kroppens värmeutbyte med omgivningen? Förklara mer ingående varje sätt.

        Värmeutbytet bestäms av faktorer som individen kan påverka men även av den omgivande miljön.

Konvektion:

Ett värmeutbyte mellan kroppsyta och luft kring kroppen och andra medier man kommer i kontakt med.

Strålning:

Alla kroppar emitterar och absorberar värmetrålning.

Människans värmeutbyte med omgivningen besöms av:

ytornas temperatur, emission-/absorbtionstal, storlek, avstånd från kroppen, samt effektiv strålningsarea.

Avdunstning:

Ett värmeutbyte med omgivningen, via hudytan och andningsvägarna.

Är man inte svettig är fördelningen 50/50 mellan dessa två. Avdunstningen bestäms av lungventilationen.

Konduktion:

         Samma som ledning: värmen förflyttar sig utan att materialet gör det.

Påverkas av kroppen hudtemperatur, kontaktytans storlek, yttertemperatur, ledningsförmåga samt värmekapacitet.

109.   Vad är det övergripande målet för kroppens värmereglering?

Värmereglering använder vi för att bibehålla en fördelaktig temperatur för överlevnad.

110.   Förklara varför svetten kan kyla kroppen?

         Svetten består mest av vatten som har hög ångbildningsvärme, på så sätt kan kroppen kylas.

111.   Vad står Lewis reaktion för?

         En regleringsmekanism som sker i kroppsdelar vid lokal nedkylning i kroppen.

Exempelvis i tårna sker Lewis reaktion med att i regelbundna intervaller genomblöta foten så att tårna inte riskerar att förfrysas.

112.   Hur påverkas kroppen av värme?

·         Svettningar bildas

·         Det perifera blodflödet ökar

·         Hudtemperaturen stiger

·         Hjärtfrekvensen och minutvolymen ökar

113.   Vid upprepade vistelse i värme, särskilt i kombination med fysisk aktivitet, sker en fysiologisk anpassning. Förklara hur denna sker.

Svettningsintensiteten ökar, svettningen aktiveras vid en lägre kroppstemperatur och cirkulationsregleringen förbättras.

Detta leder till att kroppstemperaturen höjs mindre vid en värmebelastning. Maximal anpassning kräver daglig exponering under några timmar i 7-9 dagar.

114.   Vilka tre typer av insatser kan man göra för att minska problemen i en värmebelastad miljö?

1.      Fysiska åtgärder för att påverka värmeutbytet mellan människa och omgivningen.

2.      Arbetsorganisatoriska åtgärder för att minska belastningen på en enskild individ.

3.      Åtgärder för att förbättra individens förmåga att klara av en viss värmebelastning.

115.   Hur påverkas kroppen av kyla?

Exponering av kyla ger främst upphov till komfortproblem. Långvarig och/eller kraftig exponering kan skapa bestående skador.

Det finns två typer av skador:

·         Allmän skada: uppstår då hela kroppen blir nedkyld.

·         Lokal skada: sker på en viss kroppsdel.

Kylan påverkar även individens fysiska och mentala arbetsprestation.

116.   Hur påverkas arbetsprestationen vid arbete i kyla?

I och med att kroppstemperaturen sjunker minskar även den maximala syreupptagningsförmågan. Vid kallt klimat tvingas man även ha på sig tjocka och otympliga kläder vilket även det kan bidra till en minskad arbetsprestation.

Känsel och finmotorik försämras även vid kyla. Hur mycket som försämras beror på arbetet samt grad av nedkylning.

Hur mental prestation påverkas är oklart.

117.   Hur beskriver man kallt klimat?

Då lufttemperaturen understigen 10 grader. Missvisande eftersom det ej tar hänsyn till lufthastighet.

118.   Vad innebär komfortklimat?

Det klimat människan mår bäst och kan prestera optimalt i. Väldigt individuellt, ej definierat. Detta kan bland annat bero på olika beklädnad, kroppsbyggnad eller preferenser.

119.   Utveckla vad PMV-talet står för

PVM står för “Predicted Mean Vote” och är ett standardindex för att bedöma ett normalt inomhusklimat. PMV-talet tar hänsyn till lufttemperatur, medelstrålingstemperautr, luftfuktighet, lufthastighet, beklädnad och aktivitet. Talet beräknas med hjälp av en formel som beskriver människans värmeutbyte med omgivningen.

Uppfattas klimatet som lagom är PVM=0. Är det för varmt är PVM-talet positivt och är det för kallt är PVM-talet negativt.

120.   Hur bör man gå tillväga vid ett systematiskt bullerbekämpningsarbete? Rangordna de olika stegen/strategierna och förklara vad dessa innebär. Ge även exempel på åtgärder i varje steg.

Åtgärda källan:

Hindra att buller uppstår

Hindra utbredning:

Minska spridningen av buller

Aukustisk planering:

välja rätt metoder, maskiner, planera!

Hörselvård:

Hörselskydd, kontroller. Ej permanent lösning.

121.   Varför blir den ljuddämpande effekten av en bullerskärm ofta mindre än 10dB? Vad kan man göra för att förbättra skärmens ljuddämpande effekt (utan att påverka dess storlek)? Komplettera gärna förklaringen med en figur.

För att det krävs andra hjälpmedel för att maximera skärmens effekter. Exempelvis

absorbenter.

Dessa absorberar det ljud som studsar från skärmen.

122.   Hur bör en inkapsling av en bullrande maskin utföras?

D.v.s hur ska den vara uppbyggd?

Rita en figur och förklara vad de olika skikten/delarna har för funktion.

Yttre skikt:

Omslutande väggar som skyddar maskinen, absorbenter.

Ljudabsorbent:
Absorberar ljudet och minskar därmed bullret.

Perforerat:

Kan man ändra formen kan man öka tryckutjämningen.

123.   Varför mäter man ofta ljudtrycksnivån i dB(A) istället för dB?

dB(A) är ett sätt att förklara den relativa ljudstyrkan som den uppfattas av det mänskliga örat.

124.   Hur påverkas vår hörsel med stigande ålder?

         När vi blir äldre blir förmågan att uppfatta högfrekventa ljud sämre.

125.   Förklara ljudvågens väg genom örat till dessa att vi upplever ett ljud.

1.    Ytterörat fångar upp ljudvågorna som leds in via hörselgången.

2.    Ljudvågorna når trumhinnan som sätts i vibration

3.    Vibrationerna når hammaren, städet & stigbygeln.

Vibrationerna får stigbygeln att trycka mot det ovala fönstret.

4.    Tryckningarna mot det ovala fönstret sätter snäckans vätska i rörelse.

5.    Inne i snäckan finns en smal vätskekanal där vårt hörselorgan, det Cortiska organet, sitter. När vätskan här sätts i rörelse börjar hårcellerna att vaja.

6.    Längst ut på hårcellen finns en känselspröt. Dessa gör om rörelserna till elektriska vibrationer,

7.    De elektriska vibrationerna skickas därefter till hörselnerven till hjärnan.

126.   Ange enheten för följande storheter;

a)      Ljudtryck: [Pa]

b)      Ljudtrycksnivå: [dB]

c)      Frekvens: [Hz]

d)      Acceleration: [m/s²]

e)       

127.   Vad menar man med stomljud och varför är det viktigt att i ett tidigt skede av bullerbekämpningen åtgärda stomljudet?

Stomljud är ett annat ord för vibrationer; d.v.s. ljud i fasta kroppar. Det är viktigt att åtgärda stomljud eftersom utbredningshastigheten i vätskor och fasta kroppar är betydligt större än i luft.

128.   Ge två exempel på hur man kan minska den ljudstrålande ytan.

Man kan minska den ljudstrålade ytan genom att:

1.      Perforera ytan, t.ex. använda ett nät istället för en plåt.

2.      Använda material med inre dämpning.

129.   Hur ändras ljudnivån med avståndet från en bullerkälla inomhus respektive utomhus? Komplettera gärna förklaringen med skisser och/eller diagram.

         Inomhus studsar ljudet på väggar men det finns även stora möjligheter att isolera ljudkällan. Utomhus minskar ljudnivån ju längre bort man rör sig från ljudkällan.

130.   Ge exempel på hur man kan åtgärda resonansproblem i bullrande maskiner. Varför är det viktigt att åtgärda dessa resonanser?

Man kan införa förstyvningar på vibrerande maskindelar. Man bör också försöka undvika att vibrationer överförs till andra delar som primärt inte är satta i vibration, exempelvis skyddsplåtar. Detta är viktigt eftersom resonans ger upphov till buller.

131.   Vad är ekvivalent ljudtrycksnivå? Ge exempel på varför man mäter ekvivalent ljudtrycksnivå?

Ekvivalent ljudtrycksnivå är ett medelvärde för ett ljud som varierar med tiden.

Denna mäts för att få ett överskådligt värde över vilken ljudnivå man utsätts för under en längre period.

132.   Nämn två negativa effekter av buller förutom risken för hörselskador.

Kan utlösa:

1.    Sömnstörningar

2.    Försämrad arbetsprestation.

133.   Hur skiljer sig longitudinavågor och trasversalvågor sig åt?

Longitudinal våg:

Våg där punkterna svänger i vågens utbredningsriktning.

Transversell våg:

Vågor där punkterna svänger vinkelrätt mot utbredningshastigheten.

134.   I varje mening nedan saknas ett ord, din uppgift är att fylla i de saknade orden.

a)      Snabbare förlopp ger upphov till mer högfrekvent buller.

b)      Två lika starka ljudkällor (icke korrelerade) medför att ljudtrycksnivån blir 3 dB högre än med bara en ljudkälla.

c)      I efterklangsfältet kan ljudnivån minskas genom att absorbenter monteras.

d)      En dubblering av avståndet till en liten ljudkälla medför (vid ljudutbredning utomhus) att ljudtrycksnivån minskar med 6 dB.

135.   Från anatomisk synpunkt kan örat delas in i tre delar, vilka?

Ytteröra, mellanöra, inneröra.

136.   Förklara vad följande figur visar?
Hörnivåkurvor för sinustoner.

Hörnivåkurvor visar vilken ljudstyrka olika frekvenser måste ha för att upplevas som lika starka. Den understa kurvan visar det vi kallar hörtröskeln, det lägsta ljud vi kan förnimma.

137.   Vad är ett audiogram?

Ett audiogram visar gränserna för vad som klassa som normal hörsel, lätt bullerskada samt svår bullerskada.

138.   Ljudfältet i ett rum kan delas in i två delar, vilka? Hur påverkas ljudtrycksnivån i respektive ljudfält med avseende på avstånd till ljudkällan?

Direktfält och efterklangsfält.

Direktfältet:

Direktfältet minskar ljudtrycksnivån med avståndet.

Efterklangsfältet:

I efterklangsfältet är ljudtrycksnivån är densamma även om avståndet ökar.

139.   Hur definieras efterklangstiden?

Efterklangstiden: den tid det tar för ljudtrycket att efter en ljudstöt att sjunka till en tusendel, dvs att sjunka 60 dB i efterklangsfältet.

140.   Hur kan en porös absorbent göras effektivare för att absorbera låga frekvenser?

En absorbent för låga frekvenser kan göras bättre genom att antingen:

1.    Göra dem tjockare.

2.    Ha ett luftutrymme mellan absorbent och vägg.

3.    Låta lägga ett tunt skikt på absorbenten.

4.      (Eventuellt ett perforerat skikt)

141.   Vad är det typiska frekvensområdet för helkroppsvibrationer respektive hand-arm-vibrationer?

         Helkroppsvibrationer: är 1-80 Hz

Hand-arm-vibrationer: 6,3-1250 Hz

142.   Vad är vita fingrar och vad är orsaken bakom detta fenomen?

Vita fingrar kan uppstå på grund av vibrationsskador. Blodcirkulationen och känseln minskar och symptom är att fingrarna bleknar och blir kalla.

143.   Varför är det svårt att veta att skadorna/problemen som uppstår då man utsätts för helkroppsvibrationer verkligen är orsakade av vibrationerna och inte av något annat?

När man undersöker helkroppsvibrationer har personerna oftast dåliga arbetsställningar. Det är då svårt att avgöra om skadorna/problemen uppstår på grund av vibrationerna eller på grund av arbetsställningen.